Blåbetong är ett konstruktionsmaterial som innehåller radium, vars nedbrytning över tid genererar radon. Utöver radon avger detta material även gammastrålning. Under perioden mellan 1929 och 1975 var blåbetong i aktiv produktion och användes flitigt i olika byggprojekt, inklusive skapandet av väggar och bjälklag. Med tiden har blåbetong identifierats som den främsta källan till radon bland olika byggnadsmaterial.
För individer som upplever höga radonhalter i sina bostäder, särskilt om byggnaden konstruerades innan 1980-talet, är det viktigt att undersöka byggmaterialen. Förhöjda radonhalter utgör en potentiell hälsorisk för de boende. En uppskattning från Strålsäkerhetsmyndigheten pekar på att ungefär 500 personer årligen drabbas av lungcancer i samband med förhöjda radonhalter. Att vara medveten om och aktivt hantera problemet med radon kan vara avgörande för att trygga en säker och hälsosam boendemiljö.
Blåbetong har en matt blå färg och en porös struktur som liknar en tvättsvamp. Majoriteten av hus med blåbetong återfinns huvudsakligen i Mälardalen och städer såsom Stockholm, Göteborg, Västerås, Jönköping och Borås. För närvarande finns omkring 400 000 bostäder runt om i Sverige som har konstruerats med blåbetong. Blåbetong utgör en potentiell risk då det avger högre mängder radon än många andra byggmaterial. Dock innebär närvaron av detta material i ett hus inte automatiskt att radonhalterna är förhöjda.
För att upptäcka höga radonhalter krävs en radonmätning. För att erhålla ett pålitligt årsmedelvärde rekommenderas att mätningen genomförs under eldningssäsongen, som sträcker sig från den 1 oktober till den 30 april. En pålitlig metod för mätning är användningen av spårfilmsdosor avsedda för långtidsmätningar. Denna metod erbjuder en pålitlig bedömning av det årliga medelvärdet för radonhalten.
Vid konstaterad hög radonhalt i bostaden som beror på blåbetong kan flera åtgärder vidtas som att förbättra ventilationen, tapetsera med radontapet på väggarna för att täta eller överväga att avlägsna materialet helt.
Genom att implementera dessa åtgärder kan risken för höga radonhalter i bostaden minskas och en tryggare boendemiljö säkerställas.
